Lennart Grebelius, en riskkapitalist med förtecken i det existentiella

Efter avslutade studier med tveksamma resultat begav sig Lennart till Indien. Inte för att finna sig själv utan för som han säger ”det var inne då” . Vid hemkomsten var det dags för allvaret och Lennart började som säljare i det familjeägda företaget, Sätila of Sweden som producerade mössor, halsdukar och pannband. Mest förvånad var nog han själv, det var inte bara roligt, det gick också riktigt bra.

 

I mitten av 70-talet blev Stenmarkmössan uppmärksammad både i och utanför Sverige. Mössan i sig stod bara för 10 % av försäljningen men  skapade efterfrågan på företagets produkter både i Sverige och utomlands. Lennart som älskade att resa var inte sen att öka företagets marknadsandelar utanför Sveriges gränser och det gick fortsatt bra. Strax därefter köpte Lennart upp ett konkurrerande företag, med stickade produkter i lite lägre prisklasser. Några år senare tog Lennart över familjeföretaget och passade samtidigt på att studera klassisk historia på Universitetet.

 

Konstintresset och tankarna kring det existentiella gjorde att Lennart parallellt satsade på konstutövande i form av böcker med bl.a.  prickar som kommunicerar tidsperspektivet. En annan tjusnig i Lennarts liv är formeln pi och primtal som han också kommunicerar i sin konst.

 

Under perioden 1992-93 då finanskrisen härjade som värst passade Lennart på att investera i fastigheter vilka med åren har blivet fler såväl i Göteborg som Stockholm och London. Investeringarna har inte stannat vid fastigheter utan också resulterat i ett ansenligt antal företagsinvesteringar såsom bl.a. Gina Tricot,  Scorett och flertalet teknikföretag. ”Välgöraren” Lennart Grebelius tar också ett stort ansvar för de som inte fötts med samma möjligheter som han själv vilket bl.a. yttrar sig i ett stort engagemang i tidningen Faktums ve och väl.

 

Efter intervjun med Lennart Grebelius klingar ordet ” Riskkapitalist ”på ett helt annat sätt än tidigare i mina öron. Och tonen klingar inte falskt, vill jag lova.

 

Kristina Cohn Linde